Tillbaka till rötterna

Jag har varit hemma. I skogen. Och det var skönt.

Jag var där, bland mycket annat, för att titta igenom mängder av fotografier från en svunnen tid, min historia. Jag har liksom dykt ner bland mina rötter i helgen och jag blir så rörd. Rörd över att alla de som gått före. Alla de liv som levts innan jag började min resa. Jag är inte den första 24åring världen har att göra med, och inte den sista. Många unga kvinnor har klurat ut det som kallas livet före mig, och det med bravur. Då ska jag nog reda ut det också.

Tankarna vi tänker idag, har många tänkt före oss. Vardagsproblem, relationsproblem vi nöter varje dag, är sådant som människor i alla tider brottats med. Bönerna vi ber idag har tusentals människor bett före oss. Det ger perspektiv åt livet.

-

Tanken är att min släkthistoria ska hamna inom svartmålade ramar på väggen (fyndade ett helt gäng på Erikshjälpen i veckan). Så kan jag titta på dem och glädjas. Dels över den eftervärme som finns kvar efter de som nu är i himlen, men också vara glad o tacksam över att jag ha så stor och fin släkt runtomkring mig här och nu, med visdom, erfarenheter och recept som kan komma mig väl till pass, såhär i början av min vuxenbana.