Redan Advent. Igen.
Med åren ändras perspektivet. Ett år är ingenting.
Mer än en kort episod av något mycket större.
Jag sträcker ut vänster hand och kan utan knep greppa tag i förra årets nyårsafton.
Bredvid mig nalkas detta årets sista dag och jag sträcker mig mot det med den andra handen.
Så står jag här, med utstäckta armar och har de båda årssluten i mina båda händer.
Och kämpar jag lite kan jag utan överdriven ansträgning pressa samman de båda sluten och varsamt packa samman de och året till en boll.
Jag tänker att det är en snöboll och låter den bli en byggsten i min lykta.
Gud är mitt ljus.
Inlägg
aW.jpg)
4 kommentarer:
Så adventsfint!Vilket perspektiv!Ja så fort det går,ett år.
Det är okej att du pyntade i går. Själv väntar jag dock till i morgon, alltid fredagen före första advent!
Det va jag, Lisa, som sa det där.
Oj, finns det regler för sånt? Men om man inte är hemma fredagen före första advent då..? Här pyntade man i torsdags, det var supertydligt, som på kommando. Klara färdiga, pynta! Så var tanterna igång..
Skicka en kommentar