Har man lillebror på höften när man hämtar på dagis är det alltid en hel kluns kavata tjejer som kommer rusade mot oss och gosar (lagom bordust) med bäääbisen. Brukar va kul i typ 3 sekunder. Men i dag stannade en beundrarinna (storebrors stora kärlek) kvar för lite small talk - oss kvinnor emellan.
- Är det din bäbis?
- Ja.
- Födde du han?
- Ja.
- Hur kom han ut?
- ÖH? På sjukhuset!
- Men HUR kom han ut?
- Jaa-a, (hur hamnade jag här) han bara kom. Tjoff. Så var han ute.
- Var du tjock om magen då?
- Ja.
- Försvann den sen?
- Jaaa.
- *hon tycker på min utåtstående höft* Ska du ha en till bebis?
- Nä,
- Varför är du tjock på magen då?
- Eh, ja du, det kan man bli om man äter många kakor.
- Har du ätit många kakor?
- Jajemen!
- Man ska inte va så tjock.
- Man får se ut som man vill.
- Jaha.
tisdag, maj 5
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Dagens första leende!
Du är så bra! 1-0 till Dig som säger att man får se ut som man vill. För det får man. Det ska man lära sig. Det är något man bör veta i livet. Synd att så många vuxna missat det.
Och sen ytterligare en poäng (dvs 2-0) till Dig för att Du skriver att utegympa är världens mest ångesframkallande ord. Du har SÅ rätt! Jag ryser bara jag tänker på det!
Va ROOOLIGT, Haha,utegympa... Låt oss ta en tyst minut av tacksamhet över att den tiden är förbi :D
Håller med ovanstående talare.. Utegympa=ångest. Skönt att den tiden är förbi he he
Härligt med nyfikna barn, eller hur? Bra sagt, att man får (ska) se ut som man vill..
Skicka en kommentar