Eftermiddagsminnen

Det är första veckan i mars och jag tycker den är vemodig och vacker på samma gång. Dessa bilder tog jag för precis ett år sedan, sista eftermiddagskaffet med kära Fru gammelmormor, som flyttade till himlen bara någon vecka därpå.

-

Dagen efter fikan skrev jag ett inlägg om att njuta av livet. Och därför känns det samtidigt väldigt bra. För jag hade gått in för att njuta av livet och av nuet, och det gjorde jag också - med hela min själ och mitt sinne njöt jag denna eftermiddag i köket hemma hos barnens gamlepäron. Nu har vi ett vackert minne.

Vemod är också viktigt och något man måste få låta ta tid.