måndag, december 21

Ragnhild Birgittas klenätter



Klenätten är väl mormorsjulkakan framför andra. Härligt juliga och charmigt gammeldagsa.

Så här gör du dem:
1 ägg
1½ dl fet mjölk
3/4 dl smält smör
1½ dl socker
3 tsk bakpulver
"Så mycket vetemjöl som det behövs" 6-7 dl ungefär

1 liter olja till fritering

Blanda samman alla ingredienserna till en smidig deg som du låter stå kallt en stund.
Kavla sedan ut till en stor rektangel, ca 2-3 mm tjock. Gör skåror med en kniv eller degskårare, 2-3 cm breda, 10 cm långa, med en liten, 2 cm, skåra i mitten. Vik ena änden genom skåran så att kakan snurrar till sig lite.
Värm oljan i en kastrull. Stoppa ner en liten brödbit efter en stund. När det tar ca 1 min för biten att bli gyllengrun, då vet du att oljan har rätt temperatur och du kan dra ner värmen till medel. Frittera ca tre klenätter åt gången. Här krävs total närvaro! Har du småttingar hemma, är ett gott råd att låta bli denna kaka, alternativt baka medans barna sover. Olja blir MYCKET hett och otroligt brandfarligt. HA LOCKET NÄRA TILL HANDS!
Låt dina klenätter droppa av på generöst med hushållspapper och vänd dem sedan, medan de fortfarande är varma, i socker. Njut och känn dig riktigt husmoderlig!

6 kommentarer:

Malin sa...

Min farmor hade ett speciellt järn som såg ut som en stjärna. Det doppade hon i smeten innan det skulle ner i oljan och det blev jättefina klenäter. Dina är också jättefina så klart men dgagret var bara ett minne jag fick helt plötsligt! :)

ellinor sa...

Jag vet precis vad du menar. Här heter de struvor och är något min farmor gör varje år till jul. Otroooligt spröda och fina! Säkert jättesvåra att få till att hålla ihop, skulle jag tro :)

hillevi sa...

Roligt när ni yngre tar upp och bevarar gamla recept och traditioner!!Fler generationer är värda att få uppleva dessa godingar.

Malin sa...

Visst heter de struvor! Helt rätt. Ska strax plocka sirapslimpor ur ugnen :)

Birgitta sa...

Ja här kallas dom rätt o slätt för klenor. När min mor Ragnhild hade bakat klenor lade hon dom i höga glasburken o band över med smörgåspapper. Det där lärde man sig så småningom att forsera.........mums. Själv har jag bakat dem många många gånger och gärna på lillejulafton , sent. Ja det är många minnen....skriver Birgitta

ellinor sa...

Så de håller sig i gladburk med smörpapper på - som du har, vet jag ju.. Vackert!
Jag har dem i frysen, kanske onödigt.