Ibland kan man känna att man inte riktigt är där man skulle vilja vara. Att man inte får blomma ut i det som man vill och det man känner är rätt. Eller så vet man inte riktigt vad det är som är rätt eller vad för blomma som kommer slå ut.
Idag fann jag tröst i några rader ur en bra bok.
-
"Kom ihåg att alla blommor har varit tvugna att ta sig igenom en massa jord och stå ut med en massa blöta."
-
Jo, alla måste vi ta oss igenom den där kalla, dunkla och av snö, svett o tårar blöta perioden. Senså.
Inlägg
aW.jpg)
3 kommentarer:
Tack för att du med din blogg förgyller min sjukdag!Jag blir frisk till Lördag dock, lovar...!Tänkte på inledningsfrasen i en fin dikt av Karin Boye när jag läste dina rader; "Ja visst gör det ont när knoppar brister, varför skulle annars våren tveka".Vackert och tänkvärt tycker jag. Karm på dig, Linda
...menade såklart "KRAM på dig"
Jättefint inlägg....det kan behövas sådana uppmuntrande ord i denna årstid:)
/Elisabeth Johansson
Skicka en kommentar